När ska någon förstå att patienternas viktiga hypotyreosfrågor behöver tas på allvar?

© thyroidhormones.wordpress.com

Sköldkörtelpatienters frågor borde väcka frågor om hypotyreosvården efter TV4:s inslag om sköldkörteln.

Idag (26/2) i TV4 Nyhetsmorgon kunde vi se programledaren Karin Frick berätta om hur hon efter sin graviditet drabbats av sköldkörtelrubbning. Med henne i nyhetsinslaget var överläkaren och sköldkörtelspecialisten Jan Calissendorff.

Karin berättade om hur hon börjat känna sig annorlunda, hur diffusa symptom smugit sig på, hur hon känt sig låg och oharmonisk men framförallt hur hon fått ont i kroppen och särskilt i sina händer så att hon inte klarat av att hålla sin nyfödda son.

Utebliven hälsa trots Levaxin är också en biverkning – anmäl den själv i dag!

Många patienter upplever att de inte blir helt friska av Levaxin men känner inte till att detta bör anmälas som en biverkning och att det kan göras av dem själva.

© thyroidhormones.wordpress.com

Sedan 1965 finns 179 biverkningsrapporter för Levaxin och man anser att en stor del av dessa biverkningar som har rapporterats – 258 unika i dessa 179 rapporter – har sin orsak i att patienterna inte är ordentligt inställda med sin behandling eftersom många av biverkningarna anses vara typiska hypotyreossymptom.

Men det många inte vet är att det sedan 2012 också klassas som en biverkning om ett läkemedel inte fungerar, dvs har bristande effekt. Benämningen för denna biverkning är ”läkemedel ineffektivt” (eng. drug ineffective) enligt det internationella kodsystemet MedDRA som används idag för att klassificera misstänkta biverkningar. Man kan alltså rapportera in att den behandling man har inte fungerar. En annan sak som många inte känner till är att redan misstanken om en biverkning är skäl att rapportera.

60 års frånvaro av bevis är inte en gåta, utan ett svar: Levaxin botar inte hypotyreos

Svenska Endokrinologföreningen medger att det behövs mer forskning om Levaxinbehandling. Det är bra. Men behövs det verkligen i nuläget? 

© thyroidhormones.wordpress.com

Svenska Endokrinologföreningen har i två brev under försommaren 2015 uppmanats att lämna uppgift om vilka bevis de menar visar att levotyroxin (Levaxin) gör patienter friska från sjukdomen hypotyreos.

Bevisfrågan är ställd med anledning av att allt fler patienter i olika forum – i Sverige och runt om i världen – vittnar om att deras levotyroxinbehandling inte gör dem friska. En online-undersökning genomförd här på bloggen thyroidhormones i år bekräftar patienternas upplevelse. Endast 1,1 procent av undersökningens 468 deltagare uppger att de känner sig friska med Levaxin, medan en klar majoritet lider av klassiska hypotyreossymptom, trots normala blodprov.

Endokrinologföreningen hänvisar till rekommendationer av professionella organisationer i USA och Europa. Men ur dessa framgår det inte om behandlingsformen, som 420.000 patienter i Sverige behandlas med, har ett starkt vetenskapligt stöd. Uppgifter om randomiserade studier eller andra mindre evidenta studier saknas helt i organisationernas respektive riktlinjer.

Svenska Endokrinologföreningen, som uppger att de finner frågan intressant, medger i sitt senaste svar att det behövs mer forskning på området, men att man tillsvidare följer tillgängliga riktlinjer där levotyroxin rekommenderas.

Det är bra att Svenska Endokrinologföreningen erkänner att det behövs mer forskning på området.

Men vänta nu.

Alarmerande många med hypotyreos och levotyroxinbehandling bland patienter som drabbas av ”brustet hjärta”

Hypotyreos med levotyroxinbehandling är 7 gånger vanligare bland patienter som drabbas av ”brustet hjärta” än bland normalbefolkningen. Framstående hjärtspecialist ställer frågan om det är hypotyreos och dess behandling som orsakar hjärtsjukdomen.

© thyroidhormones.wordpress.com

I en studie publicerad i den medicinska tidskriften International Journal of Cardiology i februari 2015 undersökte forskare vid en klinik i Michigan, USA, om det fanns samband mellan ”brustet hjärta” och sköldkörtelsjukdomarna hypertyreos och hypotyreos.

”Brustet hjärta”, eller Takotsubo-kardiomyopati som är den medicinska benämningen, liknar i flera avseenden hjärtinfarkt och beror på att hjärtats vänstra kammare får ett ballongliknande utseende och därmed försämrad funktion. Syndromet drabbar främst kvinnor i övre medelåldern och anses allmänt vara orsakat av stress.