Liothyronin – inte en enda rapport om biverkningar på över 50 år

© thyroidhormones.wordpress.com

Artikeln under ombearbetning då jag fått ny uppgift från läsare om att det finns 13 gjorda rapporter sedan 1965. Uppdatering kommer därför att ske efter att jag får nya – korrekta – data från Läkemedelsverket. Jag ber om ursäkt för felaktig uppgift i denna artikel att det inte finns några biverkningsrapporter mellan 1965 till 18 januari 2017 och rättar mig så snart jag kan. /Nina den 1 mars 2017

 För läkemedlet Liothyronin har det inte inkommit en enda biverkningsrapport sedan biverkningsrapportering infördes i Sverige år 1965.

Liothyronin är ett läkemedel med den aktiva substansen liotyroninnatrium, en syntetisk form av sköldkörtelhormonet trijodtyronin, eller T3 som det oftare kallas. T3 är ett biologiskt aktivt hormon som är direkt verksamt i kroppens vävnader och organ där det reglerar bildande av tusentals olika protein.

Läkemedlet Liothyronin används vid behandling av hypotyreos, en sjukdom som sannolikt är Sveriges vanligaste då snart en halv miljon står under livslång behandling och sjukdomen oftast är kronisk till sin natur.

Just Liothyronin är dock inte ett förstahandsval vid behandling av hypotyreos. Behandlingen kan användas i ”experimentellt syfte” som det heter, enligt uppdaterad rekommendation år 2016 i Viss.nu.

Rekommendationen är att hypotyreos endast ska behandlas med Levaxin som består av levotyroxinnatrium, en syntetisk form av sköldkörtelhormonet tyroxin, eller T4. I kroppens vävnader omvandlas T4 till T3 men forskningsstudier visar att användning av levotyroxin i normala doser inte ger normala halter av T3 vilket antas vara en förklaring till att patienter uppvisar kvarvarande hypotyreossymptom trots välinställd medicinering.

Läkemedlet Liothyronin används framförallt i kombination med Levaxin och den så kallade kombinationsbehandlingen simulerar ett fysiologiskt sett mer normalt förhållande då en frisk sköldkörtel bildar och utsöndrar bägge dessa hormon.

Att få behandling med Liothyronin är svårt. År 2015 hade bara 6 390 patienter denna behandling medan drygt 425 000 fick behandling med Levaxin. Att förskrivningen av Liothyronin är så mycket lägre än förskrivningen av Levaxin beror till största del på att Levaxin är den enda behandlingen som rekommenderas sedan början av 70-talet. Som en konsekvens av rekommendationen har läkare i allmänhet liten eller ingen erfarenhet av hur Liothyroninläkemedlet ska användas.

Liothyronintabletter finns bara i styrkan 20 mikrogram och det är vanligt förekommande att läkare ordinerar en för hög inledande dos med följden att patienterna har svårt att tolerera den ökade ämnesomsättningen den höga dosen bär med sig. Få läkare känner till att en inledande dos av T3 ska vara betydligt lägre, 5-10 mikrogram, och att dygnsdosen ska delas 2-3 gånger per dygn för att undvika för hög ämnesomsättning.

Att Liothyronin ändå är ett fungerande och säkert läkemedel vittnar patienter om sedan de fått möjlighet att prova behandlingen. Det är inte ovanligt att dess användare berättar om hur kvarstående symptom, ofta efter långvarig behandling med bara Levaxin, lindrats eller till och med försvunnit helt.

Förutom upplevda patienterfarenheter, talar även statistiken över antalet gjorda biverkningsrapporter för att Liothyronin är ett läkemedel som är säkert och väl fungerande.

Sedan 1965, då biverkningar började registreras i Sverige, finns det inte en enda biverkningsrapport gjord för Liothyronin.
Inte en enda.

Av: Nina Oksa

© thyroidhormones.wordpress.com

---

FAKTA

• Liothyronin och Levaxin tillverkas av Takeda Pharma
• Läkemedlen Liothyronin och Levaxin blev godkända i Sverige 1957 respektive 1954
• Mellan tiden 1965 till 2017 (den 18 januari) finns det ingen biverkningsrapport rapporterad för Liothyronin.
• Levaxin är ett av Sveriges vanligaste läkemedel som det görs biverkningsrapporter för

---

Varför jag skrev denna artikel

Anledningen till att jag skrev denna artikel är för att det uppstått en oro bland hypotyreospatienter kring indragna batcher av Liothyronin av läkemedelsföretaget Takeda Pharma. Många som använt batcherna har mått sämre – vissa som använt batcherna har mått som vanligt. 

Sammanlagt drogs 14 batcher in den 8 december 2016 i Sverige, Finland, Norge, Danmark, Estland och Polen. I Sverige drogs 8 batcher in – en batch där man funnit avvikelser i upplösningshastighet hos tabletterna (64% under 45 min mot acceptabla 70% under samma tid) och övriga sju för att man funnit en trendmässig teoretisk risk.

Den 19 januari 2017 lämnade Takeda Pharma en kortare förklaring.
Den 20 januari 2017 lämnade Läkemedelsverket en förklaring till indragningen.

Med artikeln vill jag visa att Liothyronin är en fungerande behandling som många hypotyreospatienter upplever att de blir hjälpta av och som historiskt sett inte har förknippats med rapporterade biverkningar. Det är viktigt att komma ihåg om effekten av de indragna batcherna blir att patienter får svårare att få behandling med Liothyronin.

Den 22 januari 2017

© thyroidhormones.wordpress.com