‘T3 eller inte T3?’: En poetisk guide för bedömning av sköldkörtelsjukdom

Tidskriften Clinical Medicine (2017/12) låter poesin guida undersökning av sköldkörtelsjukdom (1). De assisterande verserna, här översatta till svenska, är skrivna av Jamie Patel och Pierre Berger vid Homerton University Hospital respektive Worthing Hospital.

T3 eller inte T3?

Från slutet utav sängen, är den vilande patienten bekväm i sin bädd?

Och utifrån vädret sett, är hen lämpligt klädd?

För en struma eller förstoring, se efter och kläm,

Sen hur de verkar, är det trötthet eller rastlöshet i dem?

Näst inspektera händer, om fingrars toppar liknar klubbor,

Och känn in den radiala pulsen, för överdrivna lub-dubbor.

Att hålla ett papper eller ej, för vissa är ett dilemma,

Men det hjälper vet vi alla, i sökandet av fin tremor!

Innan du vidare till ansiktet går, erbjud att se vad blodtrycket är,

Känn sedan vid nacke, om lymfadenopati råder här.

Se efter torrhet i huden, du numera bör klara av,

Även om hår i ögonbrynens yttre vingar finns kvar.

Utskjutande ögon eller stirrande blick, bägge kan avslöja trubbel,

Vänligen följ mitt finger, säg mig ser du kanske en dubbel?

Stick ut din tunga, och svälj nu en dryck,

Några tecken på rörelse, du borde stanna till och se upp,

Kan där vara en struma, eller en tyreoglossuscysta?

Dessa subtila tecken är av vikt och bör inte få missas!

Men lita inte på dina ögon, stå bakom och känn efter här.

Det är viktigt att vara säker på, att problemen verkligen finns där!

Du är halvvägs genom testet nu, men håll på den där ölen!

Du måste vara säker på, att inte glömma att palpera trachea.

Härnäst knacka på bröstet, för struma retrosternal,

Trots att du endast sett en, i en Clin Med Journal!

Nu stetoskopet tag fram, och körteln lyssna till,

Det är bäst att spetsa örat för blåsljud undertill!

Testa sen för obstruktion, för deras armar upp mot skyn,

Väsande andning farligt är, eller skiftningar mot rött i hyn.

Se åt periferin, efter pretibialt myxödem,

Du gör bäst i att se det, om du tittar distalt om femur.

Dags nu för lite rörelse, armarna uppåt sträck,

Finner du en svaghet, misstankar snart är väck.

Om de finner det svårt att stå, du snart kommer att märka,

Att symptom på tyreotoxikos, nu är mera stärkta!

Flytta ned till ankeln och låt reflexhammaren slå

Det kommer att bli tydligt nu, ifall reflexerna är på!

Summera dina fynd, och tacka för ert goda samspel.

Minns stegen i dessa rim, så är det ingen chans att det går fel!

Fritt översatt: Nina Oksa, Stockholm 7 juni 2018

Översatt med tillstånd från Royal College of Physicians. Royal College of Physicians har inte bedömt riktigheten i denna översättning.

© thyroidhormones.wordpress.com

---

Referens

1. Jamie Patel and Berger Pierre. ‘T3 or not T3?’: A poetic guide to the thyroid exam. Clin Med December 2017 17:586-587; doi:10.7861/clinmedicine.17-6-586a

Lehtihet och Calissendorff bör visa att Levaxin fungerar

I debattartikeln ”Anmärkningsvärt om sköldkörtelvården i riksdagsmotion” i Läkartidningen (16/10) kritiserar läkarna Mikael Lehtihet och Jan Calissendorff riksdagsledamöter och patientförbund i dessas ansträngningar att bättra och individanpassa hypotyreosvården.

I Sverige har, i praktiken, hypotyreospatienter svårt att få annan behandling än levotyroxin. Många patienter uppger att de inte blir hjälpta av levotyroxinbehandlingen och många patienter uppger att de blir friskare sedan de fått tilläggsbehandling med liotyronin (T3) och/eller medicin av svinsköldkörtelextrakt.

Grav jodbrist bland cancerpatienter

Grav jodbrist konstaterad bland cancerpatienter. Behandling med jod ser ut att vara effektivt. 

© thyroidhormones.wordpress.com

Nu i maj 2017 publicerades resultatet av en iransk forskningsstudie i tidskriften Asian Pacific Journal of Cancer Prevention där forskare studerat urinhalter av jod bland cancerpatienter.

Här fann de att en klar majoritet av studiens 85 patienter med olika former av cancer, led av grav jodbrist. Jodbristen var lika vanlig bland män som den var bland kvinnor.

88,1 % var drabbade av grav jodbrist, dvs jodkoncentrationer i urin som är mindre än 20 μg/L.

7,1 % var drabbade av mild jodbrist, eller jodkoncentrationer mellan 20–49 μg/L.

2,4 % av patienterna var drabbade av moderat jodbrist, eller 50–99 μg/L.

Nyfiken, någon?

Själva syftet med levotyroxinbehandling – med Levaxin och Euthyrox som vi har idag – är att det ska bota brist på sköldkörtelhormon/hypotyreos och därmed göra patienter fria från hypotyreossymptom. Fram till idag är det ingen som har tagit sig tid att utvärdera om levotyroxinet verkligen fyller sin uppgift och då har vi haft Levaxin sedan 1954. Visst är det väl lite märkligt ändå?

Läs mer:

Så här tycker patienter om sitt levotyroxin när deras Tsh är normalt.

Så här svarar experter på frågan vilka studier finns det som visar om man blir frisk av levotyroxin.

Gravida hypotyreospatienter får inte det nödvändiga hormonet T3

Hur många barn ska behöva riskera att drabbas av skador orsakade av T3-brist innan behandlingsrekommendationer för gravida med hypotyreos börjar anamma befintlig forskning? 

När ska någon förstå att patienternas viktiga hypotyreosfrågor behöver tas på allvar?

© thyroidhormones.wordpress.com

Sköldkörtelpatienters frågor borde väcka frågor om hypotyreosvården efter TV4:s inslag om sköldkörteln.

Idag (26/2) i TV4 Nyhetsmorgon kunde vi se programledaren Karin Frick berätta om hur hon efter sin graviditet drabbats av sköldkörtelrubbning. Med henne i nyhetsinslaget var överläkaren och sköldkörtelspecialisten Jan Calissendorff.

Karin berättade om hur hon börjat känna sig annorlunda, hur diffusa symptom smugit sig på, hur hon känt sig låg och oharmonisk men framförallt hur hon fått ont i kroppen och särskilt i sina händer så att hon inte klarat av att hålla sin nyfödda son.

Thyroid Trans Act kan stjälpa Tsh och Levaxin

© thyroidhormones.wordpress.com

”Vad definierar en frisk och en sjuk sköldkörtelfunktion?”
Det vill projektet THYROID TRANS ACT i Tyskland ta reda på då en tredjedel av landets arbetsföra befolkning lider av sköldkörtelrubbningar och sköldkörtelvården inte tycks fungera.

Om du misstänker att biverkningar eller oväntade effekter beror på att det varit något fel på läkemedlet Liothyronin ska du reklamera – inte biverkningsrapportera till Läkemedelsverket!

Röda Webben –

© thyroidhormones.wordpress.com

Läkemedelsverket och Sköldkörtelföreningen äventyrar patienters Liothyroninanvändning. 

I dagarna har vi sett hur både Läkemedelsverket och patientföreningen Sköldkörtelföreningen uppmanar användare av indragna Liothyroninbatcher att anmäla eventuella biverkningar till Läkemedelsverket.

Liothyronin, ett läkemedel med en fläckfri historik sett ur ett biverkningsperspektiv, kan därmed snart se sitt goda rykte kastas omkull.

Det är synd.

Det är nämligen skillnad på en biverkning av ett läkemedel och en biverkning orsakad av kvalitetsfel på läkemedel.

Liothyronin – inte en enda rapport om biverkningar på över 50 år

© thyroidhormones.wordpress.com

Artikeln under ombearbetning då jag fått ny uppgift från läsare om att det finns 13 gjorda rapporter sedan 1965. Uppdatering kommer därför att ske efter att jag får nya – korrekta – data från Läkemedelsverket. Jag ber om ursäkt för felaktig uppgift i denna artikel att det inte finns några biverkningsrapporter mellan 1965 till 18 januari 2017 och rättar mig så snart jag kan. /Nina den 1 mars 2017

 För läkemedlet Liothyronin har det inte inkommit en enda biverkningsrapport sedan biverkningsrapportering infördes i Sverige år 1965.

Liothyronin är ett läkemedel med den aktiva substansen liotyroninnatrium, en syntetisk form av sköldkörtelhormonet trijodtyronin, eller T3 som det oftare kallas. T3 är ett biologiskt aktivt hormon som är direkt verksamt i kroppens vävnader och organ där det reglerar bildande av tusentals olika protein.

Läkemedlet Liothyronin används vid behandling av hypotyreos, en sjukdom som sannolikt är Sveriges vanligaste då snart en halv miljon står under livslång behandling och sjukdomen oftast är kronisk till sin natur.

Just Liothyronin är dock inte ett förstahandsval vid behandling av hypotyreos. Behandlingen kan användas i ”experimentellt syfte” som det heter, enligt uppdaterad rekommendation år 2016 i Viss.nu.

Rekommendationen är att hypotyreos endast ska behandlas med Levaxin som består av levotyroxinnatrium, en syntetisk form av sköldkörtelhormonet tyroxin, eller T4. I kroppens vävnader omvandlas T4 till T3 men forskningsstudier visar att användning av levotyroxin i normala doser inte ger normala halter av T3 vilket antas vara en förklaring till att patienter uppvisar kvarvarande hypotyreossymptom trots välinställd medicinering.

Nu kan riksdagsbeslut ge behandlingsalternativ till Levaxin

© thyroidhormones.wordpress.com

Patienter med hypotyreos har i praktiken endast ett läkemedel som de kan få behandling med trots expertuppgifter att 15 procent inte svarar på denna behandling. Det kan riksdagen ändra på det den 27 april när de fattar beslut om förslag om nya riktlinjer för behandling av sjukdomen. 

I början av mars 2016 offentliggjorde Socialstyrelsen uppgifter om läkemedel som expedierats mot recept år 2015. Av statistiken för behandlingsformerna för sjukdomen hypotyreos framgår att 431.560 patienter (98,4 procent) fick behandling med läkemedelssubstansen levotyroxin. I praktiken består denna behandling av ett enda läkemedel – Levaxin – då antalet sålda dygndoser under året för läkemedlet var över 88 miljoner medan antalet sålda dygnsdoser för systerläkemedlet Euthyrox var drygt 1 miljon.

För andra behandlingsformer än levotyroxin är siffrorna mycket låga. Endast 6.390 patienter (1,46 procent) fick behandling med liothyronin som oftast används i kombination med levotyroxin, och ännu färre – bara 630 patienter (0,14 procent) fick behandling med läkemedel av torkat sköldkörtelextrakt.

Det är ett faktum att alla patienter inte blir hjälpta av levotyroxin. Det är också ett faktum att hypotyreospatienter kontinuerligt nekas annan behandling.